Vecka 48
Jag har äntligen fått träna på snö och hela den långa bussresan från Köpenhamn till Idre Fjäll såg jag fram emot längdåkningen med ett enormt leende på läpparna. Och jättefint var det med snö, sol och lite frost! Skidorna var svårvallade, men det spelade ingen roll, eftersom jag inte har lärt mig att valla är jag mycket van vid dåligt fäste. Och faktiskt tycker jag absolut inte att kvinnor måste lära sig att valla. Det må väl finnas kvar nån grej där männen har möjlighet att visa upp sig!
Hatar teknikträning
På första passet var jag tvungen att använda min systers skidor eftersom mina egna fortfarende hade klister från i fjol. Inte för att det var nåt problem, därför att jag faktiskt behövde klister idag, men glidzonen var så torr att jag endnu inte vet om de kommer bli skidor igen. Men vad härligt det är att åka längd! Jag kände mig verkligen lycklig där en liten stund i solen, med hög puls och röda kinder (och cykelträningsbuxor). Sen var det annorlunda:
JAG HATAR verkligen teknisk träning och jag tyckar jättemycket synd om min duktiga och trevliga instruktör. Vilken otur han har haft att vara tvungen att undervisa en hysterisk människa som jag. Eller hysterisk?! Egentligen är det ju för att jag är besviken för att jag inte gör rätt från början. Och frustreret för att jag ofta inte fattar övningarna och förklaringarna och hur det måste vara. Men jag grät bara en gång och i kväll, när jag körde tredje passet tror jag faktiskt att jag fattade lite till.
Träning med Christer Skog
Söndag åker jag buss (nästan 12 timmars resa!) vidare till Tänndalen, där jag ska träna hos Patrik Lindberg och Christer Skog. Hoppas att jag inte kommer tjuta där också!
|
Tillbaka
0 kommentarer
